fruhagg.blogg.se

Det kändes som jag kunde varje sväng på vägarna. Att varje kurva var ett minne från förr. 

Stugor stod kvar, åkrarna låg långa. 

Här gick jag som barn. Här sprang jag genom gula rapsfält och pulsde genom snön. 

Här skrattade jag och lärde mig cykla. 

Vi kommer fram till kyrkogården och lägger kransen på graven. Kramar varandra. 

Och inser att det är för kallt. 

Här gick vi och tittade på gravarna. Här gick vi ibland i kyrkan och här samlade vi kraft och styrka. 

Vi satte oss i bilen och åkte hem. Började prata om mat. Pappa älskade mat. 

Funderade på vilken väg som var bäst hem. 

När vi kommer hem beställer vi klipptid. 

Äter godis i soffan. 

Skrattar. 

Här är livet nu. Livet som vi lever. Här skrattar vi och myser och glömmer för ett tag att livet tar slut. 

Vi går till frisören och jag pratar med en vän. Jag gråter i köket och lagar mat. Livet är här och nu. 

När vi äter säger Elias att morfar sitter bredvid. 

Dödsdagen. Det har gått två år. Livet går vidare. Även om jag aldrig kommer förstå, så måste vi äta. Måste klippa oss och skratta. 

Livet går vidare. Hur tufft det än är. 

Jag grät hela vägen till Linköping. Jag grät som jag nog aldrig gråtit tidigare.

Jag visste att jag inte skulle hinna. Allt var för sent. 

Elias valde att sitta kvar utanför. 

Inne i rummet stod de närmsta. 

Jag vet inte vem jag såg först. Jag vet inte vem jag kramade. 

Jag minns nästan egentligen inte vem som var där. 

Jag minns pappa. 

Hans lugna ansikte som tagit sina sista andetag. Som inte hade någon smärta längre. 

Vår pappa, låg på sängen och hela min värld rasade mer än den tidigare gjort. 

Min mentor, min stöttepelare, min kompanjon, min älskade pappa var för evigt borta. 

Min mammas man och min systers pappa, vår älskade pappa. Min fasters och farbrors bror fanns i rummet, men han var inte där. 

Två år. Jag förstår det inte ännu. Jag tänker att jag ska ringa. För han förstår. Jag vill känna hans armar kring mig och jag vill att han torkar mina tårar. 

Två år, och så mycket har hänt. Så mycket som pappa skulle ha guidat mig genom. 

Så många gånger han hade försvarat mig och fått mig att se saker klarare. 

Jag minns när mamma ringde. Att det var slut nu. Att vi kunde komma och ta farväl av honom. 

Jag minns det som i går. Tårarna är lika salta nu som då. Smärtan i bröstet är lika stark som då. 

Jag kommer aldrig vänja mig. 

Älskade älskade pappa! 

Vi har hängt med mamma och syster idag, blivit bjudna på fika och fått i affärer. 

Det blev en heldag, så nu väl hemma känns det gott att tända ljus, koka en kopp te och lägga en ansiktsmask. 

Kvällens mask fick bli en jellyvariant med mycket fukt. 

Masken skulle jag kanske egentligen inte kalla jelly. Serumet som masken ligger i, det är mer jelly, men när jag använder jelly vill jag helst ha jelly rakt igenom. 

Doften är ytterst bekant, men jag kommer inte på vad den påminner mig om. Men den är mild, trevlig. Den innehåller mjölk och honung, kanske doften kommer därifrån?! 

Texten på baksidan säger mig inget. Det enda jag kan tyda är att den ska vara på i 10-20 minuter och att jag kanske borde dricka en drink under tiden. Eller efter. 

Masken sitter bra, den ramlar inte ner, täcker i stort sett hela ansiktet, och känns behaglig mot huden. 

Efter känns huden härligt återfuktad. Jag valde att inte torka bort överskottet, utan det fick sjunka in under kvällen. 

En helt klart godkänd mask enligt mig 

Halva mitt badrum är rosa!! 

Älskar Rituals (relativt) nya serie, ritual of holi. 

Deras duschskum är fantastiskt och gelén är rolig! 

Doftar gott, även om det kanske inte är precis favoritdoften. Jag gillar ofta med jord, murr och lite intensivt mörkt! 

Som sandelträ! 

Deras skrubb är som ett konfettiregn i duschen. Denna doft har jag faktiskt svårast för, men det är ju vackert!! 

Köpte även rosa Kit Kat! 

Smakade inget speciellt, och var fint att titta på. 

Ibland får man väl köpa saker bara för att det är fint!? 

Jag älskar rosa, och jag blir väldigt glad av färgen! Så varför inte maxa?! 

Dansa! 

Ska ta tag i min framgångshistoria och skriva lite. 

Ska mysa med familjen och lägga minst en ansiktsmask varje dag. 

Tankarna far, runt runt. 

Försöker läsa mig trött. 

Försöker vila. 

Vila. Stäng ögonen och vila. 

Tiden bara går. 

Jag är totalt slut! Men på ett väldigt positivt sätt. 

Allt blev så fantastiskt bra idag! (ja, eller nästan allt då...) 

Vi började med att ha träff med glada pensionärer. Volontärerna som hjälpte oss gjorde hela grejen, och jag kan inte vara stoltare över att få vara en del av detta fantastiska gäng!! 

Sen hämtade vi ett träd från Plantagen. Ville. grej! De skänkte ett träd för att de ville hjälpa till att göra barns drömmar till verklighet. Underbart!! 

På eftermiddagen planterade vi ett träd. Ett träd för alla barn! 

Ett träd för att barn ska få vara barn! Att alla barn är våra barn. Vi måste ta hand om barnen. Ge dom rätt förutsättningar. Ge dom en chans att drömma, att utvecklas och förverkliga sina drömmar! 

Kvällen avslutades på den nya grekiska kolgrillen. Att få sitta där med min älskade familj gjorde att hjärtat svämmade över!! 

Tänk att jag har det så fantastiskt!? 

Ibland är livet helt fantastiskt underbart!! 

Alltså, jag vet inte vad som hände. Jag började ana det i går. 

Men i dag, då slog det till! 

Jag kände att jag var tillbaka, till mitt gamla jag! Mer eller mindre! På g, taggad, peppad, motiverad! KBK!! 

Det var en riktigt bra dag på jobbet, det var vissa situationer, som alla dagar... men vi var starka! Jag var stark! 

Vi löste allt! Tillsammans klarar vi allt! Vi är ett superteam! 

När vi kom hem kändes det också bra. Maten lagades och samtalen blev bra. Elias lekte med en kompis och disken diskades undan snabbt. 

Det har varit em bra dag. 

"det är fan vår tur nu" skrev en kompis. Och ja, det är det! 

Det är vår tur nu!! 

Nu kör vi!! 

Ibland blir jag extra nöjd med vissa bilder. 

Det var nog en kombination. Jag kom på det ganska sent och då orkade jag inte. 

Men här kommer den! 

Ord- 

hej 

Bästa- 

Höststädet på skolan! 

Vi renovera trapp. 

Sämsta- 

Nej. Kommer faktiskt inte på nåt. 

Läskigaste-

När en hel whiteboardtavla ramlade ner på oss!! Vi stod och skrev för glatta livet och hela tavlan bara föll! 

Har fortfarande blåmärken och ont i nacken. 

Mysigaste-

Söndagen. Vi gjorde egentligen inget. Men det var en bra söndag. En söndag med familjen. Precis som det ska vara! 

Mående-

Helt ok. Mådde riktigt bra i går och då jag var på gymmet. 

Men hela veckan har varit ok!  

Boost-

Smsboost, då vi verkligen gick loss och peppade varandra! 

Kändes skönt. 

Man är nog ganska bra i alla fall! 

Gillade bild- 

Godaste-

Har liksom ätit pizza typ tre gånger!! Eller alltså, en i söndags, en i tisdags, (eller var det onsdag?) och så i går igen! 

Så pizzan måste ju vara det bästa! 

Klädesplagg-

Och så nästa vecka! 

Måndagens planer- 

Jobba som vanligt. Elias ska följa med en kompis hem efter skolan så det blir nog en lugn eftermiddag. 

Konsten att bygga en trapp. Eller renovera... 

Det har varit städ och fix-dag på skolan och tre tappra människor ställde upp på att renovera en trapp upp till tornet på skolan. 

Det flög plankor och det hoppades på plankor. Kofot och hammare var våra bästa hjälpmedel. Och skruvdragare såklart. 

Vattenpass?! Nej, inte riktigt vår grej... 

Jag tror att det blev bra. Det provgicks i alla fall mot slutet och den höll! 

Så, vill ni ha hjälp med en trapp?! Till en billig penning? Ring mig! 

Det finns bara några krav... 

Tex att plankorna måste vara färdigsågade och skruvdragaren är laddad. 

Man får inte heller ha några större krav på att den ska vara rak. 

Och skulle den rasa frånsäger jag mig allt ansvar! 

Den handlar om femsekundersmetoden, att man likt en rymduppskjutning räknar ner för att göra kanske lite tråkiga saker. 

Det är en bra bok, även om det kanske inte alltid funkar. 

Men idag, då minsann! 

Jag har även räknat ner och vattnat blommorna och diskat. Gått ut med vanliga soporna och bokat tvättid. 

Grattis till mig själv! Och till min familj! Haha, nu kan vi slappa ikväll! 

När nu maken kommer hem... Jobba över en fredag är inget kul. Varken för honom eller oss! 

Nu ska jag bara räkna ner en gång till idag. Och det är för att gå ner och panta flaskor! 

5 4 3 2 1 - nu!! 

Vi har varit i Motala, Finspång, Östra Husby, Ljungsbro, på Friskis och svettis och på träffpunkter.

Vi har kryssat mellan möten och vi har skrattat. 

Det har känts bra, jättebra. 

Och vemodigt på något sätt. 

Snart är det slut. Vi vet ju det. Men vi låtsas som det kommer vara för evigt. 

"men..."

Det finns en hel del människor som frågar om veggomat. 

Ofta försöker jag ju äta helt växtbaserat, men lyckas inte jämt, utan ibland äter jag framförallt ost, men även ägg. 

I söndags var vi på födelsedagskalas och det skulle bjudas på smörgåstårta. Eftersom det inte kunde levereras ens en lakto-ovo-variant från beställningsstället så gjorde jag en själv. Och då blev den helt växtbaserad! 

Jag gjorde den som en variant på räkor! 

Jag köpte vräkor, alltså veganska räkor, blanda äggfri majonnäs, oatly, dill, tångcaviar, rödlök och faktiskt vegansk grädde!! 

Det blev skitbra! Och alla människor som frågar om veggomat, som tycker det är krångligt, dyrt och inte smakar som vanligt. Inte som tycker det ser ut som vanligt. 

De som tycker att veggo är så jobbigt... 

Ja, denna smörgåstårta, den var enkel, supergod, relativt billig, och det var fin! 

"hey!"

Eller vaddå mellis?! 

Man kan äta den jämt!! 

Dock lärde jag mig att det kanske inte var så bra att äta en hel på en och samma gång när jag åt den som besatt för ett halvår sen. 

Då fick i alla fall jag ont i magen. 

Den har varit som spårlöst försvunnen ur fruktdiskarna ett tag. Jag har frågat och frågat. Men ingen har kunnat säga när den kommer tillbaka. 

Så det är väl säsong nu. Eller säsongen kanske har startat? 

Ingen kan vara lyckligare än jag! 

Jag äter faktiskt det mesta. Eller, nu äter jag ju inte kött då. Men jag har ju ätit kött i 40 år innan. Skulle det bli krig skulle jag ju äta kött, om jag var tvungen. Eller så kommer jag äta kött den dag jag själv vill. Just nu vill jag inte. 

Men något kött jag aldrig skulle vilja äta är hund. 

... dricka

För mycket? 

Jag gillar inte typ komboutcha eller vad det nu heter, men jag kan ju dricka det! 

Men att dricka för mycket alkohol. Nej. Det är inte min grej. 

... skoja om

Oj oj! Detta är svårt! För samtidigt som jag skulle vilja säga att man kan faktiskt skämta om allt, så blev jag rasande när den där låten kom upp på Spotify som handlade om barn och sex. Fi vad arg jag var, eller är! 

Så nej, det är aldrig ok att skämta om pedofili! Aldrig! 

... ha på kroppen

Dermals. 

Inte för att jag inte tycker det är snyggt, men för att min kropp inte gillar dom. Sjukt, har provat... fyra stycken! Aldrig funkat. 

... vilja uppleva

Skulle aldrig hoppa fallskärm. 

Skulle gärna slippa uppleva att någon som jag älskar dör. Tyvärr så är väl det väldigt svårt eftersom en hel del människor är äldre än mig. 

Jag skulle aldrig vilja uppleva smärta, speciellt sånt som andra människor gett en. Frivilligt eller ofrivilligt. Den smärtan som jag kände, och fortfarande känner, när min pappa gick bort, den vill jag aldrig aldrig uppleva igen. 

... kunna arbeta med

Jag har en del gånger provat att jobba med jobb som inte jobbar värdegrundsstyrt. Det har varit extremt jobbigt. Jag måste ha ett jobb som hjärtat får vara med. Ett jobb där jag känner och vet att jag gör skillnad! 

Jobbet är så stor del av livet och måste ha en mening! 

... säga nej till

Haha! Chips!! Skulle nog aldrig aldrig tacka nej till chips! 

... googla

Man kan väl googla allt? Det är därför google finns! 

Fast såklart, jag skulle ju aldrig googla barnnaket eller några andra liknande grejer. 

Jag kanske aldrig skulle googla olagligt, om man kan uttrycka det så?! 

... göra offentligt 

Det finns mycket mycket jag aldrig skulle göra offentligt! Jag skulle aldrig gå på en toalett som stod mitt på torget. Eller jag skulle inte bajsa i en skog! 

Jag skulle aldrig gå naken heller! 

... blogga om

Vissa saker håller man väl för sig själv. Så är det nog alltid. Man vet aldrig vem som läser, och hur denna tolkar orden. Så vissa saker kanske inte är hemliga, men hålls utanför bloggen. 

Listan är från Sandra B

Jag hade tagit två panodil, en ipren, en disofrol och extra doser av nässpray. 

Jag hade sänkt den lilla feber jag har och jag hade hostat på toaletten. 

Säkert hade jag inte varit speciellt effektiv och jag hade kanske även smittat ner någon annan. Någon som kanske inte har bra immunförsvar. 

Jag kanske inte hade jobbat heldag, utan gått hem lite tidigare. 

Väl hemma hade jag säkert städat lite. Diskat och klagat för mig själv vilken ofantlig värk jag har i bihålorna. 

Detta år väljer jag att vara hemma. 

Jag väljer att ligga under en filt i soffan. Dricka te med honung och somna till någon serie eller film. 

I år väljer jag att köra sonen till skolan i pyjamas utan att gå ur bilen. 

Jag väljer att ta hand om mig själv och ber någon annan fixa vissa saker på jobbet. Vissa tar jag helt enkelt när jag kommer tillbaka! 

Att ta vara på sig själv, att inse att man inte kan lösa allt. Att man bara är en människa. Att man får vara förkyld. Man får vara hemma när man är sjuk. 

Det är en konst. 

Det är jobbigt. Så är det. När man som jag alltid har jobbat, med halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation och andra åkommor. Andra sjukdomar som jag har tänkt att det är inte så farligt! Hosta har väl ingen dött av? 

Att vara förkyld och ha lite feber har inte varit någon riktig sjukdom för mig innan. 

Och nej nej, jag har tyckt att andra är sjuka då, men inte jag! 

Jag har sett mig som någon som aldrig är sjuk. Därför är det jobbigt för mig att välja att vara hemma. Ligga still under en filt. 

Det är tufft, men jag klarar det. 

Jag ska slappa. Jag ska vila. Och jag ska bli frisk! 

Det kanske jag inte insåg då i ärlighetens namn. 

Då, för 33 år sedan var jag själv sju år, skulle fylla åtta en månad senare. 

När man är sju år är man egocentrisk och världen cirkulerar mycket kring en själv. 

Eller så var det för mig. 

Jag gillade inte att bli storasyster. Jag hade ingen längtan efter att byta blöjor, kamma hår eller köra vagnen. 

Jag minns att grannen kom och passade mig. Att hon visade det blöta i mamma och pappas sovrum. 

"här har vattnet gått, snart är du storasyster!" 

sa hon glatt och jag tyckte det var mest skumt. 

1985 föddes min syster. Som jag ville skulle heta Klara. Min syster som kom hem som en liten kokong och jag helt plösligt fick väldigt ont i handleden. För jag fick inte all uppmärksamhet. 

Genom barndomen gick mest bara tiden tror jag. Vi var syskon, vi hittade väl på en del, men det var ändå nästan åtta år mellan oss. 

När hon var åtta var jag sexton. 

När jag var tio var hon två. 

Vi var syskon helt enkelt. 

Sen hände något. 

Åtta år var inte så mycket 

Vi kunde hänga. Vi kunde gå ut på klubb, dansa och vi kunde prata! 

Nu var vi syskon, systrar och vi var lika! 

Efter en tid kändes det som att det alltid hade varit vi. Det fanns inget annat. 

Vi har delat skratt och gråt. Vi har gläds åt varandras framgång. Är hon glad finns det ingen som är lyckligare än jag. Är hon ledsen finns ingen annan som är lika bekymrad som jag. Jag vill att hon alltid ska vara glad. Jag vill att hon ska få allt! Om jag vore miljonär så vore hon det med! 

1985 föddes den bästa systern som finns. Som jag älskar till månen och tillbaka. Som stöttar mig och som får mig att skratta när jag är ledsen. Hon som förgyller mina dagar och alltid finns vid min sida. 

Den 3:e oktober är världens bästa dag! 

Då föddes min älskade syster! 

Det finns inga ord, inga visor som kan beskriva vad jag känner i mitt hjärta för henne. 

"vi har inget hemma att äta..." 

(jag vet att han sa det med ett leende på läpparna, för både kyl, frys och alla skåp är fulla!) 

Jag hoppade upp ur soffan för jag hade redan planerat i skallen vad vi skulle kunna äta. 

Vi hade massor av rester i kylen. 

Så, jag stekte fuskpinnarna, choppade lök, avokado, gurka, tomat! Fixade fram ost och en skvätt creme fraishe. 

Lite tacosås och lite lime och hej hopp så hade vi en tacokväll en vanlig tisdag! 

På rester! Det är fett nice tycker jag! 

Och nu gäller det att hänga med, för oktober går snabbt, november med, och så hoppsan så är det december! 

Jag funderar på om jag har ont i en tand. (igen) eller om det är bihålorna som spökar. 

Tycker att tandhygienisten borde sagt något om det hade varit ett sånt stort hål så det börjar göra ont... 

Jaja, vi får se vi får se! 

Känner mig lite smått förkyld faktiskt. Så det kan vara det istället. 

Men det känns som det är en förkylning som kommer gå över innan den börjar. Kör med någon spray och den brukar hjälpa, det är bara att man ska ta den i tid! 

Klockan är tio och om två timmar ska jag vara på möte. 

Men jag är klar och funderar på vad jag ska göra i två timmar?!? 

Eventuellt hör en kollega av sig och vi går ner på stan, det skulle inte vara fel! Dricka en juice kanske? 

Med ingefära, gurkmeja och svartpeppar! Kanske blir frisk innan mötet börjar. 

Haha, jag känner mig alltså egentligen inte sjuk! (men vill gärna skylla på förkylning istället för tandvärk!) 

Ja, oktober startar. Jag hänger. I soffan. 

Oktober. 

Höst. 

Så himla mysigt!