fruhagg.blogg.se

Ibland kan jag få en släng av hyperkonditri (hur stavas det nu då?)

Och så ibland blir jag sjuk. Då tror jag att jag ska dö. Typ.

Då när jag ligger på dödsbädden kommer jag på att jag troligtvis bara överdriver.

Och då slår det mig, tänk om jag faktiskt är jättesjuk!? Att jag inte är förkyld, jag kanske har fått något annat.

Så googlar jag frenetiskt. Och vad hittar man inte då?
Och då tänker jag att jag överdriver igen.

Och så går det runt runt i mitt huvud. Larvig, död, larvig, död, osv osv...

Men till saken hör att just nu känns det faktiskt som mitt huvud kommer att sprängas. Som det kommer explodera vilken sekund som helst.
Kan inte böja mig ner=inte städa eller plocka.
Inte ligga ner=inte sova bort smärtan

Fy, jag hatar detta! Jag gör allt jag kan (äter disofrol, tar nässpray, kortisonspray, snyter mig, gör ångad, tar Ipren, panodil och voltaren)
Och inget hjälper!!!

Vad ska jag göra??

Jag har blivit tonåring igen. Kollar på all typ av nagelkonst. Glitter, ränder, färger, motiv.
Och så gjorde vi (syster och jag) lite målande i går kväll. Hon fick en panda, en nyckelpiga, ett spöke och ... ja vad var det fjärde?!

I alla fall ville jag själv ha pandor. Målade en i morse. Och så målade jag resten nu i kväll.

Löjligt? Kanske, men orka bry sig. (=tonåring)
Inte snyggt målat? Äsch, man är ju nybörjare!!

Och nu börjar det torka, så nu måste jag äta några chips. MÅSTE. Jag är så hungrig. Och vad är bättre än chips nr man är hungrig på kvällen?

Bildbevis på tonårsfasonerna:

Har glömt soptunnan igen. Undra om kära maken, som fortfarande har kläder på sig, kör upp den till vägen?

Har även glömt att ladda datorn. Vilket innebär att jag inte kommer kunna arbeta på tåget upp i morgon. Attans!! (eller?)

Fast men tanke på vad klockan är kanske jag sover på tåget. Det har jag gjort mig förtjänt av? Jaadå!

I dag körde det tåg jag åkte med upp till Stockholm på en bil. Hemskt. Orkar inte tänka på det nu.
Nu vill jag kunna sova gott hela natten.

Ja, jag åker mycket tåg. Väldigt mycket. Sådär, 25 timmar i veckan, minst.

På tåg hinner man arbeta en del, lyssna på musik. Man hinner twittra, blogga och framförallt hinner man fundera.

På livet, på jobbet. På hur illa man kan må på tåg. Hur sugen man kan bli på vatten eller chips!

Mest funderar jag på livet, på huset. Hur vill vi att det ska se ut. Dagdrömma är jag expert på.
Jag funderar även på alla människor på tåget. Vad gör de? Var är de på väg? Vad funderar de på?

Jag kanske kunde bli filosof. Jag tänker lite för mycket för mitt eget bästa i bland.
Är att filosofera och tänka samma sak?

Eftersom jag ska upp klockan fem i morgon tänkte jag lägga mig tidigt.
Så fick jag för mig att måla naglarna. Och titta på sonen när han sov, medan naglarna torka.
Och så twittra lite.
Och spela bubble maniac. Och kolla bloggar. Och instagram.

Jaha, smart. Nu är klockan mycket. För mycket.
Smart tänkt. Verkligen.

Dags att ställa klockan, på kvart i fem. Och så stressova!

Mitt första inlägg.