fruhagg.blogg.se

Men nu säger de att i morgon kommer det vara årets varmaste dag.

 

Tror ni att smhi får ljuga?

Den frågan dök upp idag. Och man kan ju fundera. Nästan alla svenskar skriker efter regn och det kommer inget. 

Har storebror Sverige ett finger med i spelet, och lovar oss regn i helgen för att vi ska härda ut?! 

För de skjuter och skjuter på detta regn, i en oändlig förlängning. 

Det kommer det kommer, säger smhi och vi hoppas och tror. 

Vi kanske skulle bli galna annars. 

Varmt har det varit i dag i alla fall. 

Vi drog och bada. 

Vi övade på livräddning och drog varandra fram och tillbaka och inspirerade nog några som gjorde detsamma efter oss. 

Man tränar ju aldrig på det!! 

Det borde man. Tänk om någon skulle dö för att jag inte klarar av att simma med en annan människa på mig? 

Gör det i morgon! Det kan rädda liv!! 

Hemma slängde jag in frysklamparna i frysen i h av den lilla stunden höjdes temperaturen med fem grader!! 

Det är ett skit med värmen. Kan inte ens öppna frysen?!? 

Nu (typ sex timmar?!) efter så går termometerns i alla fall åt rätt håll. Även om det går långsamt. 

Jag tror vi måste köpa ny frys. 

Den sjunger nog på sista versen. 

Vi inom secondhand skrattade och sa att ett åt senare skulle vi få ta emot alla dessa små leksaker när ungarna tröttnat. 

Så blev det inte, inte än i alla falla, eller så är det så att spinnersna har fått ett annat användningsområde. 

Det har det i vår familj! 

Grejen är lätt, och det passar bäst om man har ett enkel variant av spinner. En sån med tre... ja, vad kallas det? Piggar?!  

Och bäst om man är som oss, tre i familjen. Eller? Nej, det går bra hur som! Då får man bara göra fler tårtbitar! 

Ja, hur som, man tar ett papper, gör en cirkel, och vi som är tre, gör tre tårtbitar. 

Sen skriver var och en av oss sitt förslag i sin tårtbit. 

Och just ja! Sätt en tejpbit på en av piggarna! 

Och spinna loss! 

Där tejpen stannar, där blir svaret! 

Det ska bli varmt nästa vecka. Den varmaste veckan på 260 år. 

Jag tycker det är varmt redan nu. 

Man pustar och frustar och hoppas att man snart ska få bada igen. 

Fast det är nästintill för varmt i vattnet med. 

Helst vill jag ligga på kanten, i skuggan och läsa. 

Har tagit hem Bookbeat och läser en hel del. Det känns bra. 

Skuggan, vinden och texten. 

I går var vi lata, och gick till

ölhaket och käkade. Jag tog en lakto-ovovariant. 

Trodde jag inte var så hungrig, men när jag började äta märkte jag hur hungrig jag var. 

Fast jah blev väldigt, väldigt mätt! 

Åt bara femgodisbitar på kvällen. Och det flera timmar efter vi käkat. 

På tal om mat, spinnern visade att vi skulle äta ramen. Kanske ska marinera lite tofu till det? 

Bäst att sätta i gång! 

Elias väckte mig i morse, eller jag var faktiskt lite vaken kvart i fem och såg att maken kom upp ur sängen, men somnade lika snabbt. 

Så Elias kom in, klockan nio och jag hade tänkt att vi met eller mindre skulle hänga på låset till Lidl. Men de öppnade åtta så vi var sena. 

Fast redan typ tio, kanske kvar över, var vi på väg. Vi skulle köpa frukostbröd, juice och kringlor. 

De hade glömt att baka kringlor så dessa fick vi gå hem utan. 

Det regnade även lite. Det är redan torrt på marken så det gjorde nog varken till eller från. Det åskade med, men det blev inte ett dugg bättre i luften. Det är fortfarande galet varmt. 

Kanske därför man inte minns datumet 

Termometern visar 29 grader. 

Elias har tre stickor i fötterna som bara mormor får ta bort. 

Hon vill åka till Dollarstore och handla. 

Vi börjar dagen med kaffe och fotbad och jag tar på mig bikini om vi stannar vid en sjö på vägen hem. 

Värmen gör att allt går i slowmotion. 

Elias har vänt på dygnet. 

Är det så det ska vara att ha sommarlov? 

Det är lite så att ha semester. 

I vilket fall som helst så är det lite skönt. Kvällarna är lugna, ljumna och sköna. 

Det är stilla och behagligt. 

Man pratar och skrattar.

Och jag tänker att det är nu han börjar minnas. På riktigt. 

Han kommer minnas detta. Hur han fick vara uppe lite längre. Hur vi stannade och badade, han och jag. Hur han lekte med sysslingen och åt melon. 

Han kommer minnas hur han och pappa fiskade och att vi gick på museum. Att vi golfade ibland och åkte till Stockholm. 

Han kommer minnas sommaren. 

Precis som jag. 

Hej sommar och hej sol! 

Dagarna går i hop, värmen gör en yr i skallen. Man dricker för dåligt och bränner näsan trots högt solskydd. 

Barnen har svårt att somna och värmen ligger kvar i luften länge. 

Vi fiskar utan att få napp, grillar och hoppar på klippor. 

Det är så här sommaren ska vara. Bad, grill, vänner och barn. 

på Brewdog, baren som ska öppna i morgon nere på torget. 

Instagrammade det och fick till svar att vi var välkomna ner! 

HÄRLIGT!!! 

Så jag dammsög och rättade till mattan. Skurade snabbt av toaletterna och bytte om till vit skjorta. 

Duttande på lite olja och lite rouge och sa åt Elias att klä på sig. 

Väl nere visade det sig att man skulle ha biljett... 

Men vi kom in!! Det måste ha varit den vita skjortan!! 

Det var ett begränsat sällskap, och det bjöds på enklare mat, och då menar jag mindre portioner. Inte enkelt på något annat sätt! 

Det var minihamburgare, med antingen mozzarella eller ost och bacon, och det fanns veggoalternativ, det var pommes med tryffelmayo och kycklingvingar. 

Och mängder av öl. 

Jag drack någon fruktig variant som var riktigt bra. Elias drack cola. 

Det fanns hundar inne och det gör det hela så himla mysigt!! Hundar alltså!! 

Vi satt kvar i någon timme, gick in och tackade så mycket och sprang in på Coop och köpte kaffe. Jag behöver mitt morgonkaffe, oavsett om jag druckit öl eller inte. 

Tack för en bra kväll!! Det kommer bli fler besök där!! You are welcome brewdog! 

 

Jag vill ju hemskt gärna vara med dom båda, hela tiden. 

Men jag vill också att maken ska spela mycket golf. För jag vet att han gillar det och jag vill att han ska ha kul. 

Så på onsdagar brukar jag städa. Det är riktigt bra, det går snabbare än bär man är två. Man får mer tid i hop sen när man sitter i soffan. Jag brukar även försöka tvätta. Ännu mer tid över till varandra när man är hemma i hop! 

Kanske låter märkligt, men jag gillar det! Jag gillar att städa själv. Plocka och diska. Tvätta och bädda rent. 

Idag fanns visserligen ingen tvättid vilket gjorde mig lite besviken! 

Så, nästkommande planer; 

* gå till bibblan 

* städa 

* laga mat

* gå ut till återvinningen 

* vattna blommor 

Härligt! 

Det var ett svartjobb kan jag väl erkänna nu så här långt efter. Inte för att jag fattade det då. 

Jag skrev på mitt första anställningsbevis tidigt 90-tal. Kanske var det 92, eller 93. 

Då städade jag på ikea. Varje helg. 

Jag grät ibland när jag åkte dit. Bussen gick inte ända fram eftersom det var så tidigt på morgonen man började. 

Jag moppade resturangen och förbannade brunsås och lingon. 

Efter ett tag fick jag jobb inom vården och jobbade typ hela tiden. Jag studerade klart till undersköterska och jag jobbade på äldreboende. 

Jag har jobbat i 25 år. Om man räknar från det första anställningsavtalet. 

Jag har alltid sett mig som anställd. 

Jag har varit mitt jobb så länge jag kan minnas. 

Har alltid varit lojal. Kanske för lojal. För jag har sett mig mer som den anställda än den jag är. 

Jobbet har kommit i första hand. Vad jag har varit har varit i andrahand. 

Tittar jag på bilder tillbaka i tiden har jag alltid alltid, på mig arbetskläder. 

Dels för att jag varit stolt, dels för att jag typ jämt jobbar. Jag har arbetskläder på mig när det firas födelsedagar, studentfirande, hemma, överallt! 

Därför lovar jag att (försöka) inte ha på mig arbetskläder hemma. 

Jag ska hänga västen på jobbet. Jag ska ha mina egna kläder hemma. 

Jag ska vara Hanna hemma. Jag ska (försöka) hitta vad jag själv tycker om. Jag ska ta vara på mig själv. 

Bara vara mig. 

Elias tyckte att vi skulle bestiga berg idag. Berget var 70 meter högt och det gick på 20 minuter. Med pauser. Och en rädd morsa. Vad gör man om han ramlar ner?! Jag kan ju inte kasta mig efter. 

Katstroftankar, gillar dom inte alls. 

Det var för glassen vi var i Söderköping. Jag åt en glass jag ätit tidigare. Tre kulor, grädde och mjukglass. 

Jag älskar blandningen av kall glass och grädde! 

Och vi behövde promenaden efter den glassen... 

Jag glömde helt bort att man kanske behövde äta lunch efter, så vi åt bara en måltid idag. 

På vägen hem stannade vi på Dollarstore och köpte bland annat slimebad! 

Så efter lite fotbollsspel ute på gården (och kvällsmaten! som äntligen intogs) så badades det i slime. 

Jag passade på att maska lite när han badade. Först med blodmasken från The ordinary, sen en ögonmask! 

Många skulle kalla det en bra dag. 

Om de som startar drevet och vem som hänger på. Vem som går emot och det backas åt höger och vänster. 

Jag är dålig på drev. 

Jag har aldrig startat ett drev och jag har aldrig hängt med i något drev. 

I alla fall inte medvetet. 

Och den som startar ett drev, blir inte den oftast utsatt för ett ännu större drev?! 

Nu tycker jag inte att Elaine har startat något drev. Hon skrev, som många andra gjorde, att hon inte förstod hur en låt som dr cool kunde släppas på Spotify. 

Hon var saklig och hon som själv blivit utsatt berättade mer om hennes syn på det hela. Hon startade egentligen inget drev. Inte mer än någon annan, men hon fick ta smällen. 

Kanske för att hon kunde formulera sig rätt, kanske för att hon är ett offer. 

Och vem är det som är utsatt för det största drevet nu? 

Elaine, denna kvinna, som har varit en liten liten flicka. En flicka som fick uppleva saker inget barn ska få uppleva. En flicka som överlevde. 

Det finns flickor , och pojkar, som fortfarande upplever saker de inte ska behöva uppleva. Hur kan man säga till dessa små ögon att låten är ett skämt? 

Hur försvarar man detta med att man ska läsa mellan raderna och att man ska skratta? 

Barnen som lider, barnen som kanske inte överlever? Är det roligt?! 

Jag är glad att jag inte är med i något drev. Glad att jag inte deltar i drev på några nivåer. 

Jag är glad att jag har en som som förstår att hand kropp är hans. Jag ska skydda honom allt jag kan mot att höra hemska låtar, och träffa hemska människor. Jag ska göra allt jag kan för att han ska känna sig trygg. 

Jag är glad att jag jobbar för en barnrättsorganisation som ser till barnens bästa. Som inte skrattar åt vad någon kallar skömt. Som tar barn på allvar. 

Jag önskar bara att jag kunde göra mer...

...inte så mycket tycker jag själv. Men det är kanske helt ok. Någon måste vara två, trea eller längst ner. Det är någons plats det med. Alla kan inte vara bäst. Så enkelt är det. 

Jag vill...

...resa jorden runt och vara ekonomiskt oberoende. Jag vill såklart vara älskad och må bra med. Och jag vill dö innan alla andra runt omkring mig gör det.  

Jag gillar...

...mat! Jag gillar att äta, med människor jag tycker om. Jag gillar att resa där mat är fokus. 

Jag gillar inte...

...magsjukor. Och elaka människor! Jag gillar inte att må dåligt, och jag gillar inte att inte kunna andas ordentligt. 

Jag måste... 

...egentligen ingenting. 

Jag behöver...

...kärlek och mat. Gärna i kombo. 

Jag får...

...ta en dag i taget. Orkar jag inte så gör jag inte. 

Jag får inte...

...arslet ur vagnen och tar tag i någon form av träning. Det gör mig galen. För jag vill inte bli svag. (eller det är jag redan...) 

Jag kan inte...

...åka bergodalbanor längre. Jag tänker att jag ska utmana mig själv och gå utanför boxen, men nej, jag har kommit på att det inte är den boxen. 

Jag undrar...

...om allt någon gång kommer kännas bra hela tiden? Jag menar heeeeela tiden. 

Jag längtar till...

...Italien!! Där kommer det bli de bästa människorna, mat och kärlek. Allt som är bäst! 

listor

Vaknade av regnet i morse. Så skönt! 

Friskt och härligt och totalt avkopplande. Med regn faller också kraven lite. Man behöver inte gå ut och sola. Inte hitta på massor av grejer utan det är helt ok att ligga inne ett tag och läsa. Eller kolla på Youtube. 

Det känns som söndag, inte en människa ute. Det är lugnt och stilla. 

Fridfullt. 

Funderar på om jag skulle rensa bland allt gammalt smink. Men jag har sån separationsångest när jag ska kasta smink. 

Vet inte riktigt varför. 

När det regnar ute och är lördag får man även äta Poptarts, tycker jag. 

Jag ska vara ordentlig och börja fixa med lunchen redan nu faktiskt, så riktigt mat kommer. 

Ska göra en gammal rätt som jag åt som barn. 

Kanske bara måste handla några saker till den, men mycket har jag hemma. 

Mer om detta vid ett annat tillfälle. Nu måste medicinen intas, för både vuxna och barn. 

Vi var en vända till Stockholm i dag, bara så där. 

Vi hade ett bestämt mål. 

15:00 i Observatorieparken. 

Resten av dagen blev som den blev. 

Och den blev bra. 

Det blevtremålet också alltså, men det visste vi ju!  

Vi gick gata upp och gata ner, lite fram och tillbaka i ärlighetens namn för vi kom på saker efter hand. 

Vi fikade på Vetekatten, där morsan brukade hänga när hon bodde i Stockholm. 

Vi åt italienskt på Eataly och vi hittade äntligen ett par sandaler. 

Vi fikade igen, kl. 15, i Observatorieparken. 

Och vi handlade godis på vägen hem. 

Pratade om att bo i Stockholm som alltid och att vi kanske skulle byta yrke. Tror många kändisar skulle bli glada! 

Dagen bara rusade förbi. Verkligen. 

Att dagar kan gå så fort. När man inte ens stressar. 

Men är inte det ett tecken på att man har haft roligt? Har man tråkigt går tiden långsamt, har man roligt så springer den i väg. 

Och jag kan säga att vi har haft riktigt riktigt roligt!! 

Som alltid. 

Hur gör alla andra? 

Jag får inte i honom antibiotikan. Inte alls. 

Han spottar, fräser, hulkar och gråter. Gråten är det minsta problemet. 

Den har man som förälder lärt sig att ta sig över. Många gånger fälls det krokodiltårar till höger och vänster, så det kan man förbise. 

Men när han spottar ut den?! 

När han kräks kan man ju inte hålla för munnen och säga åt honom att svälja! 

Någon forskning som mamma hade läst där man jämfört amerikansk uppfostran mot svenska, hade visat att svenskarna förklarar mer för barnen. 

"Nu ska du ta denna så bakterierna inte finns kvar, och om du inte tar den så kommer det bli värre och då kanske du blir väldigt sjuk! Det förstår du va?" 

(och barnet nickar och tar fromt medicinen) 

Amerikanska föräldrar kör den lite (vad vi svenskar kanske tycker) den lite hårdare stilen

"Här får du! Svälj!" 

Och barnet sväljer och inget mer med det. 

Jag har provat bägge. Jag har nästintill argt tittat på honom och sagt; Ta nu bara och svälj! 

Och jag har förklarat hela bilden, med de onda bakterierna och hur penicillinet är det enda som tar bort dom, och vad alternativet kan vara. 

Vi har ringt till mormor på facetime, och jag har skickat hem kompisar. Jag har mutat med godis, men inget INGET fungerar!! 

Jag står emot tårar, men när han börjar sätta i gång som han gjorde när vi var på sjukhuset, då blir jag ledsen. Väldigt ledsen. 

Då kan jag inte tvinga honom. 

Eller jag vet inte hur jag tvinga honom i alla fall visserligen... 

Hur gör folk?! Hur får man barnen att ta medicin? 

Tidigare i dag, ovetandes om att kvällen skulle bli allt annat än trevlig. 

Har kollat på säkert 50 videos om k-beauty, glass-skin och The ordinary. 

En del bra videos, en del som jag stoppat och helt ärligt tänkt att jag kunnat göra bättre själv. 

Köpte ju den sk. blodmasken i går, testade direkt och idag har en en helt sjukt torr liten fläck i ansiktet. Vet inte om den var för stark, eller om fläcken kommit i alla fall. 

Kanske får lugna mig med just den och köra mer fukt ett tag. 

Vi har gjort jelly, vanlig, och med gin och vodka i. Haha! Vem gör jellyshots en söndag?! 

Ska snart fixa kvällsmat. Sonen pratade om en av hans favoriträtter i skolan, pasta med broccolisås, så ska vi försöka återskapa. 

I morgon är det första dagen på semestern. Jag tänkte vi kanske skulle försöka åka till vatten någonstans. Men inte för långt bort, för kl. 14 ska vi tvätta... 

Och btw... locket är borta från örat. Däremot rann näsan som en galning i går!! Alltså helt katastrofalt. 

Skönt. Då slipper jag ringa. Då kan vi låtsats som det är bra ett tag till!! 

Ok, den syns inte, den torra fläcken, men den känns. Ocj den syns ilr... lite i alla fall...

Vad trött jag är! 

Idag har jag gått min första runda på en 18-hålsbana! 

I 29 graders värme!! Kan bara tänka mig vad det var i solen... där vi gick... 

Det var till och med en som avbröt efter nio hål. 

Men jag och maken kämpade på. 

Vissa hål gav jag upp på kan jag villigt erkänna. 

Så kvällen består av att dricka vatten, äta chips (salt är bra när man var svettats!) och kolla på HBO! 

(tog nästan inga kort, så jag har bara några instastories att bjuda på!)

Men han har vant sig vid veggo, och ratade den vanliga av kött. 

Precis som Magnus tyckte att köttfärsen till tacon de en gång tog inte föll hon om o maken längre. 

Spännande det där. Hur smakerna ändras! 

En dag åt vi schnitzel, med färskpotatis och vitlökssmör. Jag älskar kapris så det tog jag med.  

Det gåt alldeles utmärkt till och med. 

Vi åt sillsmörgstårta till lunch.