fruhagg.blogg.se

Vissa dagar går det en hel dag utan att jag tänker på mat! 

Frukost äter jag sällan. 

Eller rättare sagt, jag äter aldrig frukost hemma. Hemma går jag upp, sätter på kaffe. Och dricker kaffe och lämnar hemmet. 

Inte ens de dagar jag tränar på morgonen äter jag frulle. 

Sen äter jag visserligen ofta lite på jobbet. Men det rör sig ofta om en knäcke. Med smör. För ost äter jag inte. (jag äter inte riktigt smör, utan veganskt!) 

Sen kommer lunch. Som vegetarian har jag med mig mer mat än tidigare, men det är ofta inte så mycket mat. 

Det är lite rester, lite så där.. lite av allt man hade kvar. En halv tomat, en brödbit, en klick sås. Lite gryta, en halv potion ris. 

Efter jobbet kommer man hem. Trött. Utsliten. Inte alls sugen på att laga mat. 

Så det blir lite cous cous, en bit gurka, några bönor. 

Ja, som sagt, inte lustigt att matlådorna blir tråkiga... 

Givetvis blir man sugen på något lite senare. 

Och innan har jag ätit en påse chips varje kväll. En påse, varje kväll! I stort sett i alla fall. 

Kanske inte det bästa. 

Nu försöker jag att inte äta chips varje kväll. Även om det blir betydligt oftare än gör de allra flesta människor, tror jag! 

Många av dagarna känner jag inte av några extrema hungerkänslor. Jag blir inte sur, jag blir inte påverkad alls. Tycker jag själv i alla fall... 

Men idag. När jag åkte hem kände jag mig apatisk. Jag kom på mig själv att stirra takt fram, helt tomt. 

När jag kom hem skrek hela min kropp efter mat. 

Så jag gjorde falafel. Så enkelt, så gott!!! 

Tomat, lök, vitlök, koriander (ja, jag äter koriander till allt!) tunnbröd och falafel!! 

Magiskt! 

Mat?! Jag älskar mat! Men det är så segt, så tråkigt att fixa med på vardagarna. Då kan det lina gärna vara! 

Men man ska äta hela dagarna, frukost, mellan om, lunch, mellanmål, kvällsmat. Och gärna kanske ett litet kvällsmellanmål med. 

Eller?! 

Känner man själv vad kroppen behöver?!