Myggbett

Jag har fått säkert tio myggbett. 
Jag får ångest av promenaderna jag går varje dag. 
Myggbetten kliar precis så där som de gjorde när man var barn. Man kan inte sluta klia.
 
När jag är ute och går kan jag inte sluta tänka på att jag är så trött. Så trött så jag ofta funderar på att lägga mig och sova. Rakt upp och ner i skogen. 
När tankarna väl kommit i gång så går de över till att jag kanske inte vaknar i skogen. Tänk vad skönt! 
Att få sova i en evighet i en skog. 

Jag har till och med myggbett i huvudet. Det är nästan extra jobbigt. 
Man drar handen genom håret och så kliar lite. Man tänker inte på att det är myggbett. 

Jag tänkte jag skulle gå ner i vikt av att gå ut och gå. Istället går jag upp. 
Hatar det. 
Orkar inte springa heller. 
Totalt värdelöst. 

Jag vill bara vara hemma. Just hemma hemma. I soffan. Bara ligga där. 

Där får man inga myggbett. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback