Räcker det?
Hade tänkt att köpa lite påskpresenter men allt blev så stressigt och mitt tålamod gav upp. Sonen pratade kontant genom hela dagen. Det går liksom inte att tänka då.
Han pratar och pratar och vill inte hjälpa till med något. Han vill prata och hoppa runt.
Hela dagen har gått i ett. Jag har tvättat hela tvättkorgen, sängkläder och handdukar. Tagit upp alla påsksaker och ställt fram.
Jag har dammsugit och jag har moppat. Vattnat blommorna och städat toaletterna. Diskat allt och dammat.
Jag har tvättat bilen och dammsugit den.
Vi har försökt att hitta presenter men inte lyckats. Och det är det enda som jag egentligen misslyckats med, och ändå så känner jag bara att denna dag är så misslyckad. Jag borde ha köpt något!!
Att jag inte suttit ner på hela dagen, fast jag faktiskt är ledig och kanske kunnat tagit det lite lugnt.. nej, det berömmer jag mig inte för. Att allt är klart inför kommande helg. Nej, för det är ju inte riktigt klart.
Jag vill vila. Lägga mig och sova ett tag. Men snart kommer maken hem. Då ska det fixas mat. Och så man vara pigg, glad och utvilad.
Lika bra att börja kanske...
Kommentarer
Trackback